Stockholm halmarathon, Gick bättre än väntat:-)

Då kan jag nu summera mitt 9:e Stockholm halvmarathon, i gårdagens blogginlägg så delade jag med mig av förutsättningarna och tankarna inför loppet, nu kan jag ta och dela med mig av hur det gick:)

Jag sattsade på att öppna mkt försiktigt och lyckades väl skapligt med detta, det är fan inte lätt när det blir rusning runt omkring en men jag tycker ändå att känslan var att jag höll igen rejält från start. Någonting som verkligen visade på hur lugnt jag tog det första biten, framförallt från start till ca 4 km, var att jag blev omsprungen av folk hela tiden. Från 5-6 km så valde jag att släppa på med lite fart och gensat så började jag plocka placeringar, någontingsom jag sedan fortsatte med hela vägen in i mål:-) Jag blev inte omsprungen av en enda från 5 km och in till målet, detta är fakta som jag kan uppvisa.
Om jag skall nämna lite angående löpkänslan så visade även den på att jag öppnade försiktigt, jag kände mig aldrig riktigt trött utan kunde hela tiden trycka på lite till:) Att kilometrarna mellan 15-20 km går lite bakåt tidsmässigt är egentligen en lögn då just dessa kilometrar är mestadels uppförslöpning och att jag ändå kan hålla så bra fart kändes j..ligt bra:-)
Jag kan bara konstatera att det var helt rätt att ställa upp på startlinjen och springa "smart" igår, fan vad kul och vilken sön kick det är att få känna att trotts dålig (Usel) träning inte vara helt slut. Det finns hopp om att kunna jobba sig tillbaka till någonting som jag vill;)

Och så lite sifferfakta från loppet:

Totalt

Placering	172
Placering (Åldersklass)	139
Totaltid (Netto)	1.23.28
Totaltid (Brutto)	1.23.43
Genomsnittsfart	03.58 min/km

Mellantider

Split	Tid	Diff	min/km	km/h	Plac.
5K	0.20.12	20.12	04.03	14.85	314
10K	0.40.10	19.58	04.00	15.03	247
15K	0.59.41	19.31	03.55	15.38	200
20K	1.19.29	19.48	03.58	15.15	176
Mål	1.23.28	03.59	03.39	16.51	172

Halvmaran väntar idag!

Att springa en halvmara brukar vara min absoluta favorit, detta är verkligen min distans och detta brukar jag se fram emot! Nu idag så är inte detta riktigt sant dock:(
Anledningen till detta är helt enkelt att jag har slarvat på tok för mycket med min träning under hela sommaren, ja det är nog längre än så om jag skall vara riktigt ärlig mot mig själv! Jag har helt enklet inte hittat gnistan och motivationen att komma igång, det har gått bra 2-3 veckor för att sedan falla ur mina ramar och mål igen:( Jag måste helt enkelt hitta nån ny variant för att komma tillbaka, har sedan 2 veckor tillbaka börjat i rätt ända då jag nu sattsar på att hitta de kroppsliga förutsättningarna jag en gång hade. Under sommaren (även tidigare) så lyckades jag sakta men säkert läga på mig extra kilo på extrakilo, det hela eskalerade då jag vid hemkomst från semestern möttes av siffrorna 89,9 kg på vågen!!! Min matchvikt då jag sprang som bäst var på 82-83 kg, att släpa på 7-8 kg extra och samtidigt springa med samma lätta känsla går helt enkelt INTE! Nu har jag sedan 2,5 vecka kört med Viktväktarna och detta har givit bra resultat, jag har gått från 89,2 kg (första VV mötet) till 85,2 kg (på Torsdagens möte), - 4 kg får jag vara mkt nöjd med:-) Fortfarnade finns det ett par kilon kvar till målvikten (82 kg) men jag kan redan nu känna en skillnad i min löpning då det trotts minskat energiintag ändå går lättare:-)
Det känns som att ta tag i vikten samt att hitta tillbaka till den vardagliga träningen måste komma igång på allvar innan jag kan börja hoppas på att köra kvalitetspass 2-3 gånger i veckan, nu är det helt enkelt träning för att må bra och hitta formen som jag roar mig med!:-)

Målet idag då?

Med tanke på ovan nämnda, kan ju även tillägga mina träningsveckor:

V 37, denna (5 dagar): 63,7 km
V 36, 55,1 km
V 35, 24,5 km
V 34, 46,9 km
V 33, 41,2 km
V 32, 42,4 km
V 31, 64 km
V 30, 78,9 km

Ja, ni ser att detta är inte mkt att skryta med, inte heller mkt att ta med sig in i ett lopp om man vill prestera någonting vetigt!:(

Nä, idag handlar det helt enkelt bara om att ta mig rund (levande;) ) på ett drägligt sätt. Jag har ju inte sprungit såhär långt på 7 veckor!!!
Kommer att öppna överdrivet långsamt, med handbromsen i, under första 30 minuterna. Efter detta får jag se om det kanske kan gå att skruva upp farten lite och plocka placeringar hela vägen in i mål. Detta är mitt upplägg för dagen, nått tidsmål har jag inte.
Detta blir för övrigt mitt 9:e Stockholm halvmarathon, nedan kan ni se tidigare resultat:

Subpl.	Pl.	Lagledare	Födelseår	Förening/Land	Lagnamn	Startnr	Tid	Upplaga	Klass
1	505	Henrik Tiberg	76	Upplands Väsby		1146	01:34:28	S:t Eriksloppet 2003	Herrar
2	827	Henrik Tiberg	76	Upplands Väsby		634	01:40:18	S:t Eriksloppet 2004	Herrar
3	265	Henrik Tiberg	76	Upplands Väsby		950	01:27:44	S:t Eriksloppet 2005	Herrar
4	130	Henrik Tiberg	76	Upplands Väsby		220	01:23:20	S:t Eriksloppet 2006	Herrar
5	74	Henrik Tiberg	76	Upplands Väsby		142	01:18:44	Stockholm Halvmarathon 2007	Herrar
6	67	Henrik Tiberg	76	FK Studenterna		77	01:16:46	Stockholm Halvmarathon 2008	Herrar
7	50	Henrik Tiberg	76	FK Studenterna		70	01:17:49	Stockholm Halvmarathon 2009	Herrar
8	74	Henrik Tiberg	76	FK Studenterna		114	01:19:12	Stockholm Halvmarathon 2010	Herrar

Livet går vidare!:-)

Saknaden av våra underbara gamlingar, Bonzo och Svinto, är fortfarande stor och kommer så säkert att vara länge. Det var ju 2 st minst sagt speciella herrar som vi nu får leva utan, faktum är dock att det ledsamma var värst dagarna innan och den dagen då de fick somna in. Efter detta har det bytts till glada och trevliga minen samt att man faktiskt känner  en viss lättnad i att bara ha varsin hund att engagera sig i, först nu märker vi hur mkt jobb det var att ha 4 hundar!

Anledningen till uteblivet bloggande är att jag inte haft nån vidare lust att sitta här och skriva under den största saknaden, nu är det ändå dags att gå vidare och minas det glada och positiva:)

Har försökt att komma igång med min träning och har väl lyckats OK, det har för visso inte varit några kvalitetspass men ändå mera regelbundet med distanspass. Jag har haft ett par mål med dessa veckor och det har varit att försöka komma tillbaka till den dagliga träningen samt det viktigaste av allt att komma tillbaka till min önskade matchvikt, känns som att jag är på god väg att lyckas på båda dessa punkterna!:-)

På Lördag så väntar ett fullständigt kravlöst Stockholm halvmarathon (21,1 km), det blir det längsta passet för min del sedan innan semestern!!! Har haft stora och seriösa funderingar på att avstå då jag ju inte har en suck att göra ett rättvist lopp, nu blir det ändå att lunka runt. Kommer att ta det MKT lugnt första 30 min för att sedan förhoppningsvis kunna öka lite efter hand, nån tid kommer jag (försöka att) inte bry mig i. Detta får ses som ännu ett steg i att uppfylla mina 2 mål, komma igång igen samt hitta matchvikten!
Just vad gäller vikten så är det idag dags för 3:e invägningen på Viktväktarna, första mötet vägdes jag in på 89,2 kg för att sedan förra veckan kunna väga in på 87 kg. - 2,2 kg på en vecka får ses som helt OK, hur blir det då idag!?!?! Vi får helt enkelt vänta och se, tror och hoppas verkligen på en Guldstjärna:) Denna Guldstjärna får man då man tappat totalt 3 kg från startvikt, detta innebär att jag måste ha tappat 0,8 kg sedan förra Tisdagen och det måste jag fan ha gjort!!!;-)

Nu skall jag sätta lite fart här hemma, det skall hinnas med lite kul idag med! Springa, spåra och givetvis den riktiga premiären av Elitserien när Färjestad återigen skall spöa Skellefteå!:-)

Vila i frid Bonzo & Svinto!

Igår Fredag 2 September ca kl. 18.00 fick våra älskade gamelhundar, Bonzo och Svinto, avsluta ett underbart långt och händelserikt liv. De fick lugnt, stilla och mycket vackert somna in på vetrinärpraktiken i Märsta.
Faktum är att vi med tårarna rinandes ändå skrattade den sista vakna studen av deras liv, anledningen till detta var att de matades med frolic och kattmat. När Svinto somnade så var Bonzo fortfarande i farten med att äta, då fick han hela matskålen placerad mellan sina framben, Bonzo vägrade verkligen att somna in förens sista matkulan var uppäten! Med detta på våra minnesbilder fick de lämna oss, denna hjärnviljan präglar verkligen dessa underbara och vakra familjemedlemmar.

Tack för alla underbara stunder ni givit till oss, ni kommer för alltid finnas i våra minen!

En vacker bild från inledningen av dessa underbara vänners liv. Passande nog hittade vi denna bild igår kväll, de inledde livet tillsammans på samma sätt som de lämnade det......

En av de sista bilderna på gubbarna, tillsammans satte vi med dem och njöt ute i parken utanför vetrinärmottagningen i Märsta. Trotts att det känns ledsammt och tungt så känns det ändå som en skön tröst att vi verkligen kunde ge dem ett underbart värdigt slut, så tacksam för allt ni givit oss.......

En av de sista bilderna tillsammans med gubbarna, togs under förmiddagen igår (bara timmar kvar) när vi var uppe i skogen och busade/ myste. Underbart att kunna njuta av dem in i det sista.....

Ps. Tack alla för ert medlidande i denna tunga stund!

Rätt men fan så jobbigt!:(

Några av de sista bilderna tillsammans med mina/ våra underbara älsklingar, togs idag innan jag åkte till jobbet, om mindre än ett dygn finns de inte längre vid liv:(((((( Behöver jag säga att tårarna rinner och hjärtat brister mer och mer för varje minut som går.
Så länge jag undviker att tänka på det så går det Ok, men så fort tankarna kommer så brister det......

Jag/ vi vet att detta är det absolut bästa som vi kan göra för dessa 2 gamla herrar, nu får de snart somna in för gott och som Madde uttryckte det så bra "utan att vara fångar i sina kroppar", de får lämna in med värdighet och huvudet högt! Det är ju bara en tidsfråga tills den dag då de inte kan ta vara på sig själva kommer, vill inte se dem lida den sista tiden. Då är det bättre att vi är oegoistiska och mår skit/ sörjer dem som fan, detta gör vi för deras skull! Hade det varit för vår skull så hade vi säkert inte gjort såhär nu men då hade det å andra sidan blivit smärtsamt och ovärdigt för gubbarna, nä det finns bara ett sätt som är rätt men herre jävlar vad ont det gör i kropp och själ nu!:((((

Tufft beslut!!!

Det är med oerhört splittrade känslor som jag nu skriver dessa rader, får tårar i ögonen bara av att sitta hör och tänka/ skriva om det som väntar om inte alls lång tid:(
Att ha hund är många gånger jobbigt men över lag är det helt underbart, just på grund av alla dessa underbara stunder så känns dagens tuffa beslut så jävla tungt och smärtsamt:( Vi har idag bokat tid för att släcka våra 2 tro tjänares liv och låta dem få springa vidare i himmelen, Bonzo och Svinto kommer att få somna in inom en väldigt snar tid. Vi har våndats fram och tillbaka länge nu, vi vill inte att de skall behöva gå ner sig fullständigt och få ont innan de skall få somna in, att få somna in medans det fortfarande finns nån värdighet kvar hos de gamla gubbarna är vad vi strävat efter att de skall få göra. Hur fan vet man när det är dags, när är det för tidigt eller för sent!?
Att vi väljer att släcka livet för båda samma stund har hela tiden varit ett självklart mål, de är tajtare än vad 2 bröder någonsin hade kunnat vara, de har ju i stort sett levt hela sina händelserika liv tillsammans (trotts att det skiljer 10 månader) hos oss. Bonzo är nu 12 år 3 månader och Svinto 11 år 5 månader, det är fan respekt:)
Nu kommer de dock inte bli så mkt äldre, men jag kan lova att de för alltid kommer att leva vidare i våra hjärtan och våra minnen!

Vi kommer nu göra allt vi kan för att ge dem ett par underbara sista dagar med oss, älskar dem så sjukt mycket och vill inte se dem lida varpå detta ändå känns som ett bra men ack så tungt beslut......

Hemma igen! Nya tag!!!

Lite sent att avisera sin hemkomst när vi varit hemma sedan i Lördags kväll/ eftermiddag, men har ju inte tagit mig för att blogga nu på et par dagar så det är väl ändå dags;)
Vi stannade alltså kvar i Jönköping till Lördag, Fredagen bjöd på mängder mer bus!!! Först åkte vi in till A6 köpcenter där vi möte upp syran med sambo och barn, mängder av bus med Felicia bjöds det på innan det var dags för ett litet lunchsova uppehåll för den lilla busungen. Vi åkte ut till campingen för att rasta och bada hundarna innan det återigen var dags för en massa bus, syran med familj kom ut till campingen varpå jag och Flisan kunde springa och busa i mängder (som värsta träningspasset!!!;)):-)
Fredagskvällen bjöd på grillat och slappande.

Lördagen bjöd på nedmontering och hemresa, tyvär så bjöds jag även på en irriterad hals och en mathetskänsla:( Resan hem gick bra, vi tog det mkt lugnt och stannade till flertalet gånger, väl hemma så tömde vi stora delar av vagnen innan jag körde och ställde upp den på en tillfällig plats lite närmare hemmet.
Måste ju bara nämna vad jag mötes av hemma i brevlådan, ett nytt schema från Securitas låg i lådan. Jag var ju helt inställd på att börja jobba idag Måndag kväll, men nu får jag inte göra detta och då menar jag verkligen att jag inte får det! Jag har får 2 st arbetstidsförkortningspass inlaggda, Måndag och Tisdag är jag ledig och kan fortsätta njuta:-)

Igår Söndag var det fortfarande en irriterad hals och en lätt matthet, ingen träning på hela 3 dagar alltså:( Dagen ägnades åt hunpromenader, friidrott, betala räkningar, töma det sista i husvagnen (ställer snart av den för i år:( ) och lite annat småfixande. Insåg att det är rätt skönt att ha fått 2 bonuslediga dagar så man hinner fixa lite här hemma med.

Idag måndag så finns det lite att stå i, jag skall snart sätta fart och ge mig ut på jobbets hundträning. Sedan så skall husvagnen besiktigas, träna vet jag inte om jag kan göra idag heller då näsan rinner och halsen inte känns hundra bra idag heller:(
Dagens stora grej är dock att nu är det dags att ta tag i formen/ vikten igen!!! Semester är bra och god på många sätt, men det sätter sig dock lätt ett eller ett par extra kilon under denna tiden;( Nu har jag sakta men säkert de senaste åren lagt på mig lite åt gången, detta skall nu tas bort!!! Jag har sakta gåt från 82-83 kg till nuvarande 89 kg (190 cma lång)!!! Idag är det projekt viktväktarna och avsockring som gäller igen, gjorde ju detta 2003 eller om det var 2004, då gick jag ned från 110 kg till 82 kg så det är ju inte riktigt lika illa nu men om jag inte gör detta 100 %-igt så kommer det snart att trilla över 100-ingen igen!!!:(
Nu kör vi!!!:-)