Anledningen till detta kan stavas RPS Prov med Leffe! Fick ju igår kväll en blixtförfrågan om jag kunde komma och köra upp redan idag varpå, jag efter att ha fått OK av chefen att gå hem tidigare från nattjobbet, jag tackade ja. Tanken var annars att detta skulle ske den 20:e Juni, då hade jag haft 2 veckor på mig att slipa på detaljer som nu inte hans med alls.
Klev upp kl. 09.30 och satte i mig en frukost, känner då hur nervositeten smyger sig på. Efter en rastningsrunda med Leffe så bär det av till Botkyrka Bhk där jag landar vid 12.00, exakt 1 timma innan starttid! Nu har nervositeten blivit allt mera påtaglig, nu mår jag inget vidare:( Börjar värma Leffe med lite lydnad, känns inte alls bra! När sedan vår hundansvarige kommer och vi skall stämma av överfallet och visitationen så känns det som att jag knappt kan hålla ihop alls, Leffe är stökig och lyssnar inte alls bra i skyddet. Jag känner för att säga till att jag skiter i dagens uppkörning, samma känsla som vid helgens tävling då jag bara tänkte att jag skulle bryta men ändå fullföljde varpå det ju gick åt helvete. Nu tänker jag att skall jag återigen strunta i mina känslor och låta det gå åt helvete igen!?!? Ingen vidare känsla:(
Hur som helst så kör jag!
Moment 1: Platsliggning 5 min med 5 skott på slutet.
Detta har alltid varit ett STORT orosmoment då ju Leffe haft stora problem gentemot andra hundar, nu skall sägas att han sedan i höstas har skött sig mkt bättre och inte en enda gång hittat på saker vid platsen. Men om man inte känner att man riktigt litar på sin hund så blir det jävligt tufft. Idag så låg vi längst ut på en kant.
Hunden intill Leffe sätter sig ganska per omgående upp för att sedan genom dessa 5 minuter ständigt småflytta på sig, Leffe ligger helt underbart bra!!!!:-)))))
Detta behövde jag verkligen, allt utom platsen kan jag ta och göra om, men detta moment kan ju om det vill sig illa förstöra för så många andra om det skiter sig, men idag visade vi att vi visst kan!:-)
Moment 2: Lydnad
Börjar med Linförigheten som är Ok men inte mkt mera, det är utan nån som helst kontakt. Nerverna utanpå!!!
Nästa del är Framförgående vilket går ruskigt bra (får beröm av Polisen efteråt för detta, lite stolt är jag:-))
Sedan är det dags för Inkallning, nu är jag knäsvag igen pga att jag fruktar det värsta, att Leffe skall attackera/ tjuvrusa mot figgen vid sidan av planen. Fy fan vad helgens tävling förstörde min tilltro på Leffe, kommer att ta tid att bygga upp denna:( Hur som helst så grejar han inkallningen lika galant som vanligt:)
Sista lydnadsmomentet är hopp, nu går vi emot den grupp av människor där figgen står för att sedan (som tur är!) vända ryggen mot dem och hoppa. Jobbig resa mot dem, men hoppet satte snyggt:-)
Efter detta lydnadspass så var jag helt slut! Det gick ju bra och min tilltro på att jag och Leffe kan tog ett par steg åt rätt håll!!!:-)
Sista momentet: Överfall med släppande, visitation och transport.
Detta blev inget vidare, Leffe bet dåligt, släpper dåligt, biter om.
Visitationen ändå Ok, sedan en usel transport.
Inte mkt att säga om detta moment mer än att det blev underkänt och får/ skall göras om. Nu är jag dock ändå relativt nöjd med dagen, missade ju den behövliga träningen (i skyddsmomentet) inför uppkörningen då vi ju blev blixtinkallade, sedan så var Leffe jävligt trött redan vid start vilket alltid innebär mera stök/ olydnad i skyddet + 1 husse som håller på att kollapsa av nervositet!!!! Med detta i bagaget gick det över förväntan bra:-)
Nu är det bara att samla energi, först skall dock Leffe få vila ordentligt över helgen, och ta tag i detaljerna som fattades i dagens skydd så vi kan fixa ett godkännande för kommande året på jobbet!:-)
Pga nervositeten så har jag sedan avslutat prov haft lätt magknip, det är inte hälsosamt att vara så nervös som jag var idag. Som vår hundansvarige sade innan vi drog igång, "detta är värre än inför Marathon va!?". Kan nu säga att detta var värre än om jag slår ihop nervositeten från alla mina 5 marathonstarter, ja alla lopp jag någonsin sprungit!!! En pers som nu är över, tills omprovet i skyddet och sedan kan vi andas ut i ett år, träna för att det är kul och njuta av framgångarna vi kommer göra. Nu skall vi kravla oss upp igen!!!!:-)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar